Ska bli bättre men just nu finner jag ingen motivation för varken bloggen, träning eller något annat. Varför?
För att jag är trött, har så mycket annat att tänka på.
Majoriteten av er som känner mig borde egentligen veta att jag stressar sönder mig själv för mina vänner men majoriteten vet inte det eller så väljer ni att inte tänka på det. Vilket det än är så gör jag det iförsig inte för att jag vill ha "beröm" men ett litet tack, en hård kram eller ett fint ord skulle vara kul att höra någon gång. Jag väljer att ta det som att ni är otroligt tacksamma innerst inne men inte vågar säga det.
Men nu ska jag inte dra alla över en kant! Shoutout till fyra underbara vänner som inte bara visar uppskattning utan själva ställer upp och det är inte ens hälften av anledningarna till varför ni är så jäkla bra!
Med det sagt och en liten tyngd är lyft från mina axlar så säger jag godnatt!